Personlig utveckling
När man har lämnat sin misshandlande partner och tagit hand om sig själv en tid, kan det vara bra att börja fokusera på sin egen personliga utveckling. Detta kanske man inte orkar med omedelbart efter separationen, något som är mycket förståeligt. En del kvinnor som lämnar ett misshandelsförhållande känner det som om de varit igenom ett slags krig, vilket inte är en märklig jämförelse. Misshandlaren ser ju relationen som en kamp mellan över- och underordnad och ett gräl för en misshandlare är ett krig, som det gäller att vinna. Att leva i ett relationellt krig under lång tid är mycket tärande och skrämmande och kan dämpa livslusten och orken för den som blir utsatt för misshandlarens behov av makt och kontroll.
Den som har lämnat ett misshandelsförhållande har upplevt rädsla, spänningar och oro samt traumatiska händelser. Man har under lång tid fått ta av sina inre resurser för att orka med. Första tiden efter separationen kanske handlar mer om att ta hand om sig rent praktiskt; se till att man är i trygghet, se till att vila, se till att stärka sig själv och upptäcka sina fina, goda, starka sidor - de sidor som under lång tid har förnekats och förvrängts av den misshandlande partnern och med tiden av kvinnan själv.
När man känner sig starkare och tryggare kan det dock vara väl värt att börja se på sig själv. Det misshandlaren gjort är hans eget ansvar, och den som blir misshandlad har ingen skuld i att misshandeln har inträffat. Men att kunna se varningstecknen i efterhand, se hur man reagerade och vad man gjorde och att analysera och fundera över detta kan vara mycket viktigt för den kvinna som inte vill ha en relation med en ny misshandlare i framtiden. Vi har var och en ansvar för våra egna liv. Om vi lär oss av det förflutna kan vi få en bättre framtid.
Den här typen av självanalys ska inte vara en självförebråelse eller ett sätt att börja känna skuldkänslor och ånger. Det ska snarare vara ett sätt att lära sig av det som hänt, så att man inte på nytt inleder en relation med en misshandlande partner. Och ju mer man kan se på förhållandet med klara ögon, desto mer fri från det blir man! Att jobba med dig själv kan vara det finaste Du ger dig själv.
FRÅGOR ATT STÄLLA TILL DIG SJÄLV NÄR DU ÄR REDO
- Vilka varningstecken såg du i början som du valde att ignorera? Exempelvis att din partner blev elak mot dig när ni grälade och gick till angrepp mot din person, vilket gjorde att du valde att avfärda det som att "alla kan säga elaka saker ibland" eller "om jag inte hade blivit arg på honom hade han aldrig sagt så, det var nog mitt eget fel". Vilka varningstecken valde du att ignorera?
- Vilka varningstecken kan du se såhär i efterhand, nu när du vet mer om verbal och psykisk misshandel? Vilka varningstecken missade du på grund av att du inte hade kunskapen om verbal och psykisk misshandel just då? Exempelvis att din partner var överdrivet hjälpsam på ett sätt som fick dig att känna dig obekväm, men du såg det inte som hans behov att ha kontroll över dig, utan som att han bara ville vara snäll (vilket han själv förmodligen var noga med att påpeka).
- Fanns det personer i din närmaste omgivning som var tveksamma till din partner? Vad sade de isåfall om honom? Eller fanns det personer i din omgivning som var lika charmade av din partner som du kanske var? Vad sade dessa personer om honom? Hur påverkade din omgivnings åsikter ditt förhållande?
- Vad gjorde du när du började förstå att allt inte var bra i ditt förhållande? Finns det saker du önskar att du hade gjort annorlunda? Vad isåfall? Hur skulle du kunna göra om du på nytt fann dig i en relation med någon som misshandlade dig psykiskt?
- Hur var din barndom? Blev du psykiskt misshandlad av andra människor i din barndom? Av dina föräldrar, klasskamrater, syskon osv? Finns det något hos misshandlaren som påminner om andra för dig signifikanta personer? Var det något hos honom som kändes hemtamt redan från början?
- Gav du misshandlaren en andra chans/tredje chans/fjärde chans osv? Vad gjorde att du gav honom en andra chans? Förändrades han något mellan dessa gånger? Förtjänade han en andra chans?
- Vilka styrkor har du? Tänk på att det som misshandlaren valde att trycka ner, kritisera och håna hos dig förmodligen är saker som egentligen är dina styrkor! Han kan ha höjt mer vardagliga bedrifter (t ex hur du diskar) till skyarna, men undvikit att erkänna dina styrkor, alternativt hittat olika sätt att trycka ner dem.
- Vilka ömma punkter har du? Dina ömma punkter kan också ha blivit förstärkta av misshandlaren. En kvinna som känner osäkerhet angående sitt utseende kan ha blivit "retad" för det av den misshandlande partnern, och en kvinna som gärna vill vara omtyckt kan ha fått kritik för sitt beteende i sociala situationer av misshandlaren, i syfte att få henne än mer osäker på vad andra tycker om henne.
- Kan du nu se situationer och händelser där misshandlaren använde kunskapen om dina styrkor respektive dina ömma punkter för att kunna kontrollera dig och ha makt över dig? Hur gick han till väga och vad fick det för konsekvenser för din del? Kom ihåg att ju mer medveten du blir om hur han gick till väga och vad som blev konsekvensen, desto mer släpper hans kontroll över dig. Du har genomskådat honom och i och med det släpper hållhaken han har på dig; du blir fri att inte längre vara hans offer och spela med i hans drama.
- Hur kan du ge dig själv det du hoppades på att få av din misshandlande partner eller andra i din omgivning?
- Vilka är dina "deal-breakers", dvs saker som skulle få dig att bryta ett förhållande oavsett hur trevlig, rolig, snäll, snygg och charmig den andra personen än kunde vara ibland. Är det en person som dricker för mycket? Som är oärlig? Våldsam? Elak? En person som inte tar ansvar? En person som är oberäknelig? Osv. Gör en lista på dina deal-breakers!
- Vad har du för behov i en relation? Vad eftersöker du hos en partner? Gör en lista på allt du vill ha hos en partner!
- Hur hanterar du känslor av tomhet eller ensamhet? Hur kan du hantera dessa känslor på ett sätt som är bra och konstruktivt för dig? Ett sätt som inte skadar dig, bryter ner dig, gör dig beroende.
- Finns det något du kan göra för att hantera och bearbeta dina känslor och tankar? Kan du skriva dagbok? Gå i terapi? Vara kreativ? Ta långa promenader? Börja boxas/träna/jogga? Skriva ett argt brev som du inte skickar?
- Vilka drömmar och mål har du med just ditt liv? Hur kan du göra för att nå dessa? Om du inte vet vad du drömmer om, hur kan du ta reda på det?
- Har du The Nice Girl Syndrome?