Offret
DET ÄR MISSHANDLAREN SOM HAR PROBLEMET
Misshandlaren tycker inte om autenticitet hos sin partner. Med autenticitet menas när partnern är sig själv och är i sitt rätta jag och visar tecken på det. När en människa är i sitt rätta jag är hon kraftfull. Hon har då en personlig makt, som är en sund makt - en makt över sig själv och sina handlingar som inte skadar någon annan. En människa som är i sitt rätta jag har en enorm kraft och därmed en styrka, som skrämmer misshandlaren. Hans mål blir därför att ta ifrån partnern hennes kraft, hennes autenticitet.
Med tiden kommer misshandlaren föra över sin negativa bild av partnern på henne och göra den till hennes egen. Han projicerar även sin egen osäkerhet, ångest, ilska och vanmakt på henne. Kvinnan förlorar kontakten med sitt rätta jag och därmed förlorar hon sin kraft och styrka. Hon kommer att börja tvivla på sina egna känslor och upplevelser. En alltmer tilltagande osäkerhet över hur hon uppfattas av andra kommer att prägla henne. Hon förlorar självförtroende och självkänsla, och den kritiska rösten inom henne blir allt högre. Hon kanske känner skam över det som händer inom förhållandet, och bär på skuldkänslor för det som händer. Hon bär på så sätt misshandlarens skuld och skam.
Den som blivit verbalt misshandlad under en längre tid är ofta osäker på om hon blir misshandlad eller ej. Detta kommer av att misshandlaren fått henne att tvivla på hennes egna känslor och upplevelser, och att hon kommit att känna att misshandeln är hennes eget fel. Misshandeln har också blivit en normal del av vardagen, i den så kallade normaliseringsprocessen.
Kvinnan i den här relationen är inte medberoende. Det är misshandlaren som har problemet. Vilken kvinna som helst kan inleda en relation med en misshandlare. Det är en myt att misshandlare inriktar sig på kvinnor med svag självkänsla, även om en del gör det. Dessa kanske väljer en partner som är yngre än dem själva, mindre erfaren, har en mindre god självkänsla eller en kvinna har som nyligen har genomgått en kris eller förlust av något slag. Dessa faktorer kan göra en kvinna mer mottaglig för misshandlarens kontroll. Men en del misshandlare får en större kick av att bryta ner en kvinna som är "stark" på det sättet att hon är framgångsrik, utåtriktad och bestämd. Det är möjligt att en kvinna med en god självkänsla väljer att lämna ett misshandelsförhållande tidigare, kanske när de första varningstecknen börjar komma. Å andra sidan kan vilken människa som helst förlora sin självkänsla efter endast en kort period av verbal och känslomässig misshandel, och då kan det bli svårare att lämna förhållandet. Misshandel i nära relationer är inte ett kvinnoproblem; det är ett samhällsproblem. Och det är misshandlaren som har problemet. Om han nu tycker så illa om sin partner att han måste misshandla henne, varför lämnar han henne inte då? Svaret är: för att han har behov av kontroll och makt; han brottas med en egen, djupgående problematik.
RESULTAT AV MISSHANDELN
Kvinnan kommer att känna det som om något är fel med henne, eller med förhållandet, men att hon inte kan sätta fingret på vad det är. Hon kanske skuldbelägger sig själv för att hon inte är mer lycklig än vad hon är. Hon kan känna sig trött, utmattad, dränerad, vaksam, ensam, irriterad, förvirrad, deprimerad, osäker, arg eller grubblande. Mycket energi går åt att fundera vad som händer i förhållandet, hur hon ska göra för att få mannen att förstå hur hon upplever det som händer eller hur hon ska göra för att undvika att han skadar henne med sin verbala, känslomässiga och/eller fysiska misshandel. Misshandlaren kan locka fram det värsta i partnern, och hon kan ibland göra eller säga saker hon normalt inte skulle göra, vilket leder till än mer skuld och skam.
I ett förhållande som präglas av verbal misshandel blir partnern inte förstådd, ej heller kan hon förstå det som händer eftersom misshandlaren beter sig oberäkneligt och förvirrande. Kvinnan kommer dock hela tiden vilja förstå mannen och hon ser honom som en rationell person. (Misshandlaren är i själva verket en person som beter sig irrationellt.) Även om kvinnan kan känna att hon tappar sitt självförtroende till exempel, vet hon inte varför.
Om partnern blir misshandlad genom crazymaking (Se Former av verbal misshandel) kan hon uppleva att hon känner sig rubbad ur balans, att det inte går att ställa saker till rätta eller förklara sig. Hon kan känna sig förvirrad och vilsen och uppleva en slags obehaglig tomhet. Hon kanske känner det som om hon är avskuren från omvärlden, isolerad. Hon kan uppleva att hon helt har missuppfattat vad det handlar om, att det som verkade självklart inte är det och att allt måste vara ett missförstånd, som samtidigt inte går att reda ut. Hon kan känna en stark önskan att komma därifrån, men är samtidigt oförmögen att ta sig därifrån. Hon känner att något är fel, men det går inte att se klart vad det är.
TRAUMATISK BINDNING
Kvinnan hålls kvar i relationen på grund av det som kallas traumatisk bindning. Relationen pendlar ständigt mellan lugna perioder, spänning och misshandel. Det blir en bergochdalbana av starka känslor såsom förhoppningar, besvikelser, smärta, rädsla, utsatthet, hopp och tacksamhet, och kvinnan kastas mellan dessa känslolägen. En relation som präglas av en traumatisk bindning är ojämlik och oförutsägbar, och misshandlaren växlar mellan våld och värme.
Eftersom misshandlaren har sina snälla stunder hålls kvinnan kvar i förhållandet, eftersom hon ständigt bär på hoppet att han kan förändras och åter bli den man hon blev kär i. Hans snälla stunder eller perioder bidrar till att hålla hoppet vid liv. Hon kan känna sig tacksam gentemot mannen vid de tillfällen då han behandlar henne väl och när han är snäll, romantisk eller uppvaktande binds hon känslomässigt till honom. Själva misshandeln som därefter inträffar får henne samtidigt att bli rubbad ur balans samt förlora självkänslan och självförtroendet alltmer, vilket gör det svårare att lämna förhållandet. Att förlora kontakten med sitt jag och därmed sin kraft och styrka gör att blotta tanken på att lämna förhållandet känns omöjlig. Kvinnan kan med tiden ha övertagit misshandlarens bild av henne som en inkompetent, ointelligent person. Hon kanske tror att hon behöver honom rent praktiskt för att klara sitt liv. Många gånger kan hon rent bokstavligen ha blivit beroende av honom för att klara sig. Misshandlaren kan ha tagit ensam kontroll över den gemensamma ekonomin, och kvinnan kan oroa sig för hur hon skulle kunna försörja sig på egen hand.
Det är själva oförutsägbarheten som binder kvinnan vid förhållandet. Om mannen konstant var elak skulle det bli lättare att lämna honom. Men de positiva stunderna eller perioderna håller kvinnan kvar.
Den som hålls kvar i en traumatisk bindning förnekar oftast inför sig själv att hon blir misshandlad, eftersom det är ett sätt att klara sig, att överleva. Det är ett sätt att skydda sig själv känslomässigt. Hon kanske känner att hon inte kan göra något åt sin situation, och därför måste hon förneka misshandeln för att orka. För omgivningen är det därför viktigt att vara medveten om den traumatiska bindningen som uppstår i misshandelsrelationer. Det är den som gör att kvinnan stannar kvar. Våldet normaliseras också med tiden, i den så kallade normaliseringsprocessen.
ISOLERING
Offret isoleras också med tiden i den här typen av förhållande. Misshandlarens mål är att kunna kontrollera sin partner, och det kan han inte lika effektivt om hon har ett starkt socialt kontaktnät. En del misshandlare kan aktivt förbjuda sin partner att umgås med vissa personer. De kanske propsar på att hon ska sluta jobba eller att paret ska flytta någonstans där kvinnan inte känner några andra än mannen. En del misshandlare är mycket svartsjuka, vilket kan försvåra för kvinnan att ha ett eget, socialt liv och kanske även ett yrkesliv. Misshandlaren kan även försvåra kvinnans sociala liv genom att vara oentusiatisk till hennes förslag om att umgås med hennes vänner och familj. Han kanske hävdar inför kvinnan att hennes vänner egentligen inte tycker om henne, att folk pratar bakom hennes rygg. Misshandel kan bli ett direkt resultat av att kvinnan t ex pratat med en okänd person på en fest. Vid nästa fest kommer kvinnan att undvika prata med främlingar. Misshandlaren kanske saboterar partnerns telefonsamtal genom att ständigt avbryta, han kanske undviker att komma till sociala aktiviteter som hon har med sina vänner eller släktingar. Han kan "glömma" bort att berätta att någon ringt till kvinnan och han kan tala illa om personer som hon tycker om. Misshandlare kan vara mycket uppfinningsrika när det gäller att hämma kvinnans sociala liv och kapa av banden till hennes sociala kontaktnät. Resultatet blir dock alltid att kvinnan blir alltmer ensam och isolerad, att hon förlorar kontakten med för henne viktiga personer. När kvinnan står själv blir hon oerhört mycket mer mottaglig för mannens kontroll av henne, och har ingen att vända sig till som kan bekräfta hennes upplevelser inom förhållandet. Att lämna relationen kan kännas omöjligt när man är isolerad.
RÄDSLA
En viktig anledning till att en kvinna stannar i ett våldsamt förhållande kan också vara att hon faktiskt är rädd för mannen. Har han slagit henne är hon kanske rädd för honom rent allmänt, samt att våldet ska trappas upp om hon försöker lämna honom. Men även om mannen aldrig höjt handen, eller ens rösten, mot kvinnan kan hon vara rädd för honom och för vad han kan göra och säga om hon vill lämna honom. En misshandlare som misshandlar genom kritik, dömande samt en slags hjärntvätt, crazymaking, kan te sig mycket obehaglig och oberäknelig, vilket kan vara skrämmande för den som utsätts för det.
Rädslan håller ofta kvinnan kvar i förhållandet. Hon kan även vara rädd för vad som händer med de eventuella barnen om hon lämnar mannen, och för vad mannen kan ta sig till vad gäller barnen och föräldraskapet. Hon kan också känna rädsla för hur hon ska klara sig själv, praktiskt och ekonomiskt.
För omgivningen är det viktigt att förstå, att det som håller kvinnan kvar i förhållandet kommer av många olika orsaker, och rädsla kan vara en av dessa.
BARNEN ÄR OCKSÅ OFFER
Finns det barn med i bilden kommer dessa också att lida av misshandeln. Barnen är på så sätt också offer för misshandeln, även om misshandlaren kanske aldrig ger sig på dem. Även om barnen inte är direkta vittnen till allt som sker, kommer de att känna av stämningen och spänningarna i hemmet. Det är därför mycket angeläget att så många som möjligt skaffar sig kunskaper om detta ämne, för många barn får lida oerhört mycket av våld som pågår i en nära relation mellan föräldrarna. Både kvinnor och barn traumatiseras således av misshandlarens våld.